Tågluff mot Saint Malo

Första stopp – Hannover

Dagen började med sång och paketöppning, eftersom vår fina Nanna fyllde åtta ❤

Vår resa började sedan i bil, eftersom vi skulle parkera bilen på Kastrup, där fransmännen kunde hämta upp den då de kom med flyget sent på kvällen.På Köpenhamns hovedbangård köpte vi lite födelsedagsbullar och sedan hittade vi bussen som skulle ta oss till Rödby. Turligt nog hamnade vi på samma buss som ett helt gäng scouter som var på väg till Schweiz på läger så vi kunde intervjua dem om hur det är att vara scout. Nanna blev förhoppningsvis lite taggad.Vid Rödby färja fick vi hoppa på ett tåg som tog oss ombord. Efter båtresan fortsatte vi sedan mot Hamburg. Det blev en svettig resa eftersom klimatanläggningen i tåget hade lagt av. Barnen var fantastiska och klagade inte över huvud taget. Med kylklampar och tidningar som solfjäder klarade vi hela resan.

Resan mellan Hamburg och Hannover var betydligt mer behaglig och väl framme möttes vi av Anders. Utanför stationen väntade Friedrich och vi åkte hem till deras hus i en by utanför Hannover där vi bjöds på tyska korvar och trevligt sällskap.

Hannover zoo

En fantastisk dag på Hannover zoo. ”Bästa dagen i mitt liv”, som Uno sa. Katja, som jobbar som veterinär på zoo ordnade så att vi fick mata flodhästen med sallad och surikaterna med mask.

På kvällen bjöds vi på pizza och barnen lekte i trädgården. Vi hann även med att gå till byfesten där skyttekonung och skyttedrottning hade korats tidigare på dagen. Barnen åkte karusell och så gick vi hem för att sova.

Äventyr innan det stora äventyret

I sommar bär det av med tåg till St Malo i Frankrike. Det är första gången vi åker så långt med tåg med barnen och det ska bli mycket spännande. Det har också inneburit en hel del planering och ganska mycket detektivarbete. Det är inte helt enkelt att boka platsbiljetter i Europa. Det känns så roligt att tågresandet har fått fart och att fler och fler väljer att ta tåget framför att flyga, även om det både kostar mer och innebär en hel del mer jobb. Förhoppningsvis blir resandet framöver betydligt enklare.

Nu är vår resplan klar och alla platsbiljetter är bokade. Vi ger oss av från Sverige i bil, eftersom familjen vi ska byta hus med kommer med flyg till Kastrup och vill kunna köra därifrån till Höör. Liksom tidigare gör vi ett ”agentutbyte” av bilnycklar och håller tummarna för att allt går som planerat. Från Kastrup tar vi oss sedan till centralstationen i Köpenhamn där vi tar ett tåg söderut mot Hamburg. I Hamburg byter vi tåg och fortsätter till Hannover. Utanför Hannover bor våra vänner Friedrich och Katja och vi tänker stanna där i två nätter för att umgås med dem och för att göra resan lite uppdelad. Förhoppningsvis får vi en privat guidning av Hannover zoo av Katja som jobbar som veterinär där.

Frankrike

Från Hannover åker vi sedan via Mannheim till Paris där vi i stort sett bara byter tågstation för att ta oss vidare till St Malo. Om allt går som det ska kommer vi landa i St Malo framåt halv tio-tiden på kvällen. Då gäller det bara att hitta fram till huset där vi ska bo i drygt en vecka. Huset är byggt på 1700-talet och ligger tio minuters promenad från stranden. Det ska bli kul att bo mitt inne i en stad och ha nära till allt, till skillnad från hur vi har det här hemma. Nanna ser fram emot att kunna gå till närmsta bageri för att köpa varma croissanter på morgonen. Vi får börja öva lite franska kanske 🙂 Jag ser fram emot att få använda min franska. Det ska också bli härligt att gå långa promenader längs med havet och göra roliga utflykter i Bretagne. Jag hoppas att barnen gillar St Malo lika mycket som jag gjorde då jag var där för ett antal år sedan.

Skolor och språk

Idag fick vi meddelande från kvinnan som äger huset på Waiheke Island som vi ska låna en vecka i december. Hon hade skrivit om skolorna på ön. Hennes barn, som nu är i 20-årsåldern, hade gått på två av skolorna som hon varmt rekommenderade. Hon tryckte särskilt på att eleverna fick gå utan strumpor och skor under de varma månaderna 🙂 och att skoluniformerna förvisso skulle sitta på, men var både bekväma och lätta att få tag på begagnade. Det finns även en pool på skolområdet och under de varma månaderna ingår simundervisning varje dag.

Barnen har varit lite fundersamma kring hur det ska gå för dem att byta skola och hitta nya vänner. Även språket är de lite fundersamma över. Hur ska de förstå vad läraren säger? Vi övar lite engelska då och då och jag inbillar mig att det kommer gå ganska fort då de väl är på plats. Vår tanke är ju också att vi ska kunna hälsa på på skolan då vi är där i december. Då kanske de får en lite annan bild av hur det fungerar och förhoppningsvis blir de lugnade av det.

Maori och engelska

Förutom engelskan så är maori officiellt språk på NZ. Även om det är ett hotat språk har det fått ett uppsving de senaste åren bland maoribefolkningen. Många myndigheter har beteckningar på maori och officiella byggnader och institutioner är utrustade med skyltar på maori. Som en god hjälp skrev Lynda lite tips på hur man uttalar maori. Ett bra schema över vokaluttal och några bokstavskombinationer som inte alls uttalas så som man tror. ”Wh” uttalas t.ex. ”f”! För en språknörd som jag känns det väldigt spännande att det finns ett extra språk att upptäcka.

Första inlägget

Jag inser att om jag inte börjar skriva nu så kommer stora delar av vårt äventyr att falla i glömska inom ett antal år. Därav detta första inlägg som jag hoppas kommer följas av många fler. Här kommer jag att skriva sådant som är direkt knutet till vårt stora äventyr, men även sådant som händer i vår vardag om som på något sätt påverkar våra liv och vårt äventyr.

Hur långt har vi kommit med vår plan?

Vi har bokat våra biljetter till Nya Zeeland! Den 8:e december sätter vi oss på flyget från Köpenhamn till Doha. Mitt i natten mellan 8:e och 9:e sätter vi oss sedan på ett flyg som ska ta oss från Doha till Auckland och tidig morgon tisdag 10:e landar vi i Auckland. Jonas har bokat ett hotell där vi kan sträcka på benen och ”landa”. Det ska bli spännande att se hur barnen klarar denna resa.

Eftersom vi flera gånger bytt vårt hus med andra genom HomeExchange insåg vi att detta skulle kunna vara en lösning på delar av vårt boende under vår tid i NZ. Jonas använde några tågresor till att söka byten på NZ och Waiheke Island och sedan började vi skicka förfrågningar. Efter ett antal nej fick vi plötsligen napp. Ett par kunde tänka sig att låna ut sitt hus mot ”guest points”. Eftersom vi inte hade tillräckligt många guest points för så många dagar som vi skulle vilja stanna öppnade vi även upp vårt eget hus för byten med guest points. Efter ett antal veckors olika konversationer med familjer i Frankrike, Skottland, Tyskland, Spanien och Danmark var det slutligen en tysk familj som kunde tänka sig betala med guest points för att bo i vårt hus en vecka under sommaren då vi är på annat håll. I förrgår kunde vi stänga bytet med NZ. Det kändes riktigt bra.

Jag har även via Facebook haft kontakt med Colette, min brevkompis från högstadiet, som bor i Wellington. Då hon fick veta att vi skulle vara på plats under jul/nyår erbjöd hon oss att låna deras hus då de skulle på semester. Det känns som ett mycket generöst erbjudande och vi har tackat ja. Förmodligen kommer vi bo i deras hus på väg ner mot Sydön och Abel Tasman på väg tillbaka. Förhoppningsvis får vi även möjlighet att träffa Colette och hennes man Greg. Senast vi träffade dem var på deras bröllop 2006, då vi var på NZ på vår bröllopsresa.

Käppar i hjulet

Ett litet problem var att få ledigt från jobbet i fem veckor över jul och nyår. Jag tog upp frågan ganska tidigt i mars, men det var inte helt självklart att bevilja ledighet visade det sig. Inte på grund av att jag inte har semesterdagar att ta ut, men på grund av att det är en längre period än brukligt vid den tiden på året. Chefen var kanske inte eld och lågor över att jag skulle vara borta så pass länge, men efter några veckors funderingar bestämde hon sig slutligen för att bevilja ledighet. Det känns bra!

Kartor i köket

Väggarna i köket pryds nu av kartor över NZ nordö och Auckland. Jonas har börjat sätta ut pilar till de platser som vi skulle kunna besöka. Jag har lite svårt att engagera mig på samma sätt. Det känns ännu ganska långt borta, men jag vet ju att tiden går fort och rätt som det är sitter vi på flyget 🙂 Kanske blir denna blogg ett sätt för mig att börja planera vår resa och hitta engagemang. Vi har i alla fall bestämt ett antal platser som vi gärna vill besöka. Mest är det ställen som vi besökte då vi var där i januari 2006. Vi vill gärna paddla på Whanganui River igen. Jag tror verkligen att barnen skulle uppskatta den paddlingen. Både Jonas och jag minns den paddlingen med glädje. Rofylld och spännande, oerhört vacker och lite mystisk. Vi vill även ta oss ner till Sydön och Abel Tasman. Om det blir vandring eller paddling får vi kanske diskutera med barnen, men för min del skulle jag nog föredra havspaddling. Vår förhoppning är ju att barnen ska bli lika sålda som vi på NZ så att de vill återvända 2021.