Jag inser att om jag inte börjar skriva nu så kommer stora delar av vårt äventyr att falla i glömska inom ett antal år. Därav detta första inlägg som jag hoppas kommer följas av många fler. Här kommer jag att skriva sådant som är direkt knutet till vårt stora äventyr, men även sådant som händer i vår vardag om som på något sätt påverkar våra liv och vårt äventyr.
Hur långt har vi kommit med vår plan?
Vi har bokat våra biljetter till Nya Zeeland! Den 8:e december sätter vi oss på flyget från Köpenhamn till Doha. Mitt i natten mellan 8:e och 9:e sätter vi oss sedan på ett flyg som ska ta oss från Doha till Auckland och tidig morgon tisdag 10:e landar vi i Auckland. Jonas har bokat ett hotell där vi kan sträcka på benen och ”landa”. Det ska bli spännande att se hur barnen klarar denna resa.
Eftersom vi flera gånger bytt vårt hus med andra genom HomeExchange insåg vi att detta skulle kunna vara en lösning på delar av vårt boende under vår tid i NZ. Jonas använde några tågresor till att söka byten på NZ och Waiheke Island och sedan började vi skicka förfrågningar. Efter ett antal nej fick vi plötsligen napp. Ett par kunde tänka sig att låna ut sitt hus mot ”guest points”. Eftersom vi inte hade tillräckligt många guest points för så många dagar som vi skulle vilja stanna öppnade vi även upp vårt eget hus för byten med guest points. Efter ett antal veckors olika konversationer med familjer i Frankrike, Skottland, Tyskland, Spanien och Danmark var det slutligen en tysk familj som kunde tänka sig betala med guest points för att bo i vårt hus en vecka under sommaren då vi är på annat håll. I förrgår kunde vi stänga bytet med NZ. Det kändes riktigt bra.
Jag har även via Facebook haft kontakt med Colette, min brevkompis från högstadiet, som bor i Wellington. Då hon fick veta att vi skulle vara på plats under jul/nyår erbjöd hon oss att låna deras hus då de skulle på semester. Det känns som ett mycket generöst erbjudande och vi har tackat ja. Förmodligen kommer vi bo i deras hus på väg ner mot Sydön och Abel Tasman på väg tillbaka. Förhoppningsvis får vi även möjlighet att träffa Colette och hennes man Greg. Senast vi träffade dem var på deras bröllop 2006, då vi var på NZ på vår bröllopsresa.
Käppar i hjulet
Ett litet problem var att få ledigt från jobbet i fem veckor över jul och nyår. Jag tog upp frågan ganska tidigt i mars, men det var inte helt självklart att bevilja ledighet visade det sig. Inte på grund av att jag inte har semesterdagar att ta ut, men på grund av att det är en längre period än brukligt vid den tiden på året. Chefen var kanske inte eld och lågor över att jag skulle vara borta så pass länge, men efter några veckors funderingar bestämde hon sig slutligen för att bevilja ledighet. Det känns bra!
Kartor i köket
Väggarna i köket pryds nu av kartor över NZ nordö och Auckland. Jonas har börjat sätta ut pilar till de platser som vi skulle kunna besöka. Jag har lite svårt att engagera mig på samma sätt. Det känns ännu ganska långt borta, men jag vet ju att tiden går fort och rätt som det är sitter vi på flyget 🙂 Kanske blir denna blogg ett sätt för mig att börja planera vår resa och hitta engagemang. Vi har i alla fall bestämt ett antal platser som vi gärna vill besöka. Mest är det ställen som vi besökte då vi var där i januari 2006. Vi vill gärna paddla på Whanganui River igen. Jag tror verkligen att barnen skulle uppskatta den paddlingen. Både Jonas och jag minns den paddlingen med glädje. Rofylld och spännande, oerhört vacker och lite mystisk. Vi vill även ta oss ner till Sydön och Abel Tasman. Om det blir vandring eller paddling får vi kanske diskutera med barnen, men för min del skulle jag nog föredra havspaddling. Vår förhoppning är ju att barnen ska bli lika sålda som vi på NZ så att de vill återvända 2021.