Efter frukost i solen åkte vi till Matiatia för att hämta upp farmor och Nisse. De tar en liten paus från Nisses barn och barnbarn och hänger här hos oss några dagar.
Eftersom vädret var mycket bättre än väderleksrapporten lovat så samlade vi ihop oss och gick ner till stranden.
Barnen grävde en stor grop i sanden och vattnet var härligt friskt. Det är en fin strand här i Palm beach. Lagom långgrund, ren och gott om plats. På väg upp från stranden bjöd Lena på glass. Riktigt mumsigt!
Efter lunch gav vi oss iväg på en liten utflykt till Onetangi. Här var stranden enormt lång och nyazeelandstrandskator vaktade sina revir. De patrullerande stranden som poliser och såg till att ingen annan skata tryckte ner näbben på deras område.
På slänterna ner mot vattnet växer afrikanska liljor i massor och nyzeeländska ”christmas tree” (pohutukawa) lyser upp med sina röda blommor.
Nanna letade snäckor och Uno fick springa av sig lite i sanden. Nu var det lågvatten så stranden var extra stor.
Vi stannade till vid affären på hemvägen och sen gav vi oss in på att baka pizza i pizzaugnen. Det tog lite tid att få den varm, men pizzorna blev riktigt goda.
Hunden Katie-dog fick vara hos oss några timmar då Lynda och Clem var på restaurang. Hon gillade Nisse bäst och låg i hans knä en stor del av kvällen.
Vi vaknade upp till en lite grå morgon. Molnen flög förbi här utanför vårt fönster. Men åh, så vacker utsikten är även då det duggregnar! Efter frukost satte vi oss och planerade lite inför kommande veckor. Vi fick rekommendationer att boka boende dagarna över jul, eftersom många ger sig ut för att campa då. Vi har nu bokat fram till 6 januari, förutom två nätter då vi inte riktigt vet var vi befinner oss. Bland annat har vi inget boende på julafton. Det ordnar sig säkert i morgon.
Efter allt bokande åkte vi en liten sväng på ön. Uno hade blodsockerfall så vi startade med fish and chips i Oneroa. Oneroa var ett ganska posh område med butiker, mäklare och restauranger. Då vi ätit gick vi till stranden och vandrade sedan längs den bort till little Oneroa beach där vi hade ställt bilen.
Från att ha varit lite grått så blev det en riktigt solig och härlig dag och efter vår promenad stannade vi kvar på little Oneroa beach och badade och letade snäckor en lång stund.
På kvällen hade vi Lynda och Clem (vårt värdpar) här på middag. Jonas fixade risotto och jag grillade kyckling. Det blev gott. De är mycket trevliga och vi hade en riktigt mysig kväll. Nanna avslutade kvällen med att ramla ner från studsmattan. Inget brutet, mest ont i rumpan och lite chockad. Stackars liten!
Ingen luciamorgon, men en fin solig morgon vaknade vi upp till. Jonas åkte in till Auckland för att träffa någon på universitetet och barnen och jag åt frukost i lugn och ro.
Lynda, som vi lånar huset av, kom upp för att kolla en grej med modemet och erbjöd sig då att köra oss till skolan där vi hade möte idag. Det var snällt så vi tackade snabbt ja. När vi kom ner till deras lilla hus spelade hon ”sankta lucia” på svenska men hade ingen aning om att det just idag var luciafirande i Sverige. Lustigt sammanträffande!
Vid kl.11 hade vi möte med rektorn på Waiheke primary school. Han var väldigt icke-formell och vi kände oss mycket varmt välkomna. Vi pratade först lite och sen gick vi en rundtur på skolan. Jag tror att barnen gillade vad de såg och det gjorde jag med. Förhoppningsvis är denna skola inte bara ett undantag, utan mer en normal skola här i landet.
När vi kom hem käkade vi lunch under parasollet och lyssnade på lite luciasånger. Barnen gjorde lite läxor och jag hann läsa lite och dricka kaffe.
Crumpet med lemon curd – en av fördelarna med att vara i ett land med brittiska influenser
När Jonas kom hem gick vi ner till stranden och badade och njöt av denna vackra ö.
Där uppe bland trädkronorna bor vi
Det känns som att barnen och jag har kommit ur jetlagen nu. Vi sov alla en helt normallång natt 😁🤗
I dag sov vi ända till klockan fem! Härligt att vi nästan har kommit in i NZ-tid.
Efter en bra frukost gick barnen och jag till stranden. Jonas åkte in till Auckland för att prata med en immigration advicer.
På väg ner mot stranden
Det var en precis lagom varm dag med ljumma vindar. Det blev bad och lite solande och barnen lekte en lek där de skulle rädda en prinsessa (mig) från något hemskt monster. Det var riktigt kul att se dem leka så intensivt tillsammans.
Det var skönt att bara hänga och ta det lugnt i dag. Vi fixade lunch och läste och gjorde lite läxor. Sen kom Jonas hem och berättade om sitt möte som hade gått bra. Positiva besked om möjligheten att få visum nästa år. Jonas ordnade lite bokningar för kommande veckor. Vi insåg att många är lediga och åker på camping och semester, så vi måste nog planera lite mer än vi egentligen hade tänkt oss. Det ordnar sig nog och det blir säkert jättebra även om vi inte kan vara lika spontana som vi kanske hade velat.
Vi vaknade tidigt, fortfarande något jetlaggade och fick snällt ligga kvar två timmar i sängen innan vi kunde gå och äta frukost (som inte serverades förrän kl.6).
Efter frukost packade vi ihop våra saker, checkade ut och packade in allt i vår hyrbil. Med tungan rätt i mun rattade vi sedan ut i Aucklands vänstertrafik. Det är skönt att bilen är automatväxlad så har man i alla fall en sak mindre att tänka på. Tyvärr lyckades jag lägga in någon typ av manuell växel ändå och en bra bit körde jag den stackars bilen på väldigt högt varvtal. Jonas googlade mitt i kartläsningen och vi fick som tur var ordning på det.
Väl framme vid shoppingcentret började vi våra inköp av campingutrustning. Vi kom först till en Kathmandu-affär där en väldigt trevlig man hjälpte oss med en massa utrustning. Turligt nog hade de just nu rea på väldigt många saker och vi känner att vi gjorde flera bra köp. Jag fick bland annat med mig en pressobryggare i form av en termoskopp 😁 Nu finns ju möjlighet att få en riktigt god kopp kaffe!
En god kaffe mitt i shoppandet
Vi köpte även ett tält efter att ha jämfört och tittat och läst recensioner. Vi kompletterade tältet med ett tak som vi kan ha som ”uterum” om det regnar eller är alltför soligt.
Efter alla våra campinginköp var det dags för matinköp för en vecka på Waiheke. Barnen började krokna och det gjorde även vi. Det blev lite småirtiterat på väg mot färjan. Vi var lite tidiga och hann med en fika i hamnen, vilket fick oss alla på lite bättre humör.
Utsikt från fikat
Färjan gick ganska snabbt och så var vi äntligen på Waiheke. Som vi har längtat hit! Lynda och Clem, som äger huset där vi ska bo, mötte oss och gav oss instruktioner och visning av huset. De var verkligen precis så trevliga som vi hade hoppats och det känns toppen att vara här.
På bilfärjan ut mot Waiheke
Kvällen avslutades med grillade hamburgare på verandan, med en fantastisk utsikt över delar av ön och havet. Det blir ännu en ganska tidig kväll. Imorgon får vi utforska ön, förhoppningsvis utan jetlag 🤗
Vi landade tidig morgon lokal tid och checkade in på hotellet vid frukost. Efter en dusch tog vi oss till frukostmatsalen för att få lite i magen. Uno fastnade för hash browns. Nanna testade Marmite, men insåg att det inte riktigt var hennes smak. Tröttheten tog sig lite olika uttryck i familjen. Jonas och jag ville vila och barnen var mest stimmiga. Just nu ligger dock alla och snusar sött – utom jag 😁
Efter en välbehövlig vilstund gick Jonas iväg för att hämta vår hyrbil. Efter flera väckningsförsök fick jag upp båda barnen och vi gav oss av på en liten promenad i närheten av hotellet. Eftersom hotellets främsta fördel är att det ligger nära flygplatsen är omgivningen inte den allra vackraste, men här fanns lite grönt trots allt.
Då vi kom tillbaka till hotellet hittade vi Jonas som hade lyckats ta sig tillbaka från biluthyrningen. Vi bestämde oss för att ta det väldigt lugnt och spenderade eftermiddagen i hotellets bar och lekrum med kaffe, godis, en god bok och biljard.
Det blev indiskt till middag på ett lokalt hak. Långt ifrån den bästa indiska mat jag ätit, men helt ok och vi blev alla mätta. Det blev en tidig kväll. Jag ser fram emot att få sova en hel natt!
Så kom äntligen själva dagen då det var dags för oss att ge oss av. Vi hade gott om tid på morgonen att äta frukost, packa ner det sista och fixa det vi inte hann fixa under lördagen.
Klara för avfärd
Taxin kom som den skulle. Vädret var precis så där äckligt grått och regnigt som det ska vara för att man ska längta bort. På stationen var det lite kyligt så vi fick göra pausgympa innan tåget kom.
Hejdå Sverige – nu åker vi!
På tåget firade vi med bubbel och julmust som vi fått i resepresent av Jenny och Fredrik.
Inga förseningar på tågen och en smidig incheckning gjorde att vi hade tid att äta lunch på Kastrup innan vi flög mot Doha.
Klisterbok – bra tidsfördriv
Sex timmars flyg till Doha gick bra. Det fanns många filmer och spel att välja mellan och Nannas julklapp från kusin Melker var bra tidsfördriv. Jonas hade varit förutseende och laddat ner filmer med svenskt tal till Nanna så alla kunde vi försvinna in i en annan värld några timmar.
Flygplatsen i Doha, Qatar
Vi försökte gå så mycket som möjligt på flygplatsen i Doha för att benen skulle vara förberedda för 17 timmars sittning 😲 Det fanns många fina, stora skulpturer på denna flygplats, varav några var rutschkanor och lekplatser. Kul idé!
Efter en kort väntan fick vi gå ombord på nästa flyg. Klockan var nu framåt 23 svensk tid och vi började alla bli lite trötta, vilket ju var riktigt bra. Att sova bort några av de 17 timmarna vore ju toppen!
Nanna förbereder sig för att sova
Det gick lite si och så med sovande, men jag tror att vi alla ändå fick några timmars vila. Barnen var oerhört tappra. Även om de ganska ofta frågade när vi skulle landa klagade de inte och satt lugnt och stillsamt och försökte underhålla sig på olika sätt. Jag är djupt imponerad av deras tålamod.
Vi landade i Auckland kl.05.10 lokal tid. Soluppgången mötte vi på väg ner på landningsbanan. Det var ganska lång kö till passkontrollen, men när vi väl kom fram blev vi väl mottagna och passkontrollanten önskade oss en härlig semester. Även mannen som kontrollerade att vi inte hade några matvaror eller produkter som kan sprida sjukdomar till växter och djur här i NZ var mycket trevlig och välkomnande.
I väntan på ”the yellow bus”
Det blev en väntetid till innan vi kunde komma till hotellet. The Yellow bus tog lite tid på sig att dyka upp, men tack vare en chokladkaka (som även den kom från resepaketet från Jenny och Fredrik ) så lyckades vi hålla humöret uppe på oss alla fyra. Nanna verkar vara den i familjen som har lättast för att vara positiv i alla lägen. Det är bra att vi har henne ❤
I lördags förberedde vi hela dagen för att komma iväg. Packa väskor, städa hus (vi har ju gäster som bor i huset) och lämna getter. Blixt och Dunder gick snällt med på att flyttas. Nu får även de lite semester tillsammans med får och andra getter.
Första mötet med bocken Lars var lite trevande, men förhoppningsvis blir de vänner snart så att vi får hem två dräktiga getter i januari.
Nu är det inte många timmar kvar här hemma innan vi lyfter mot äventyret. I dag rundade både Jonas och jag av på jobbet. Jag tror att jag fick allt gjort som jag skulle få gjort. E-posten har autosvar och telefonen är stängd, så ingen kan nå mig i alla fall 😊
Kvällen har ägnats åt packning. Kläder och prylar för sommar, paddling, vandring, strandhäng, turistande, jul- och nyårsfirande. Böcker, spel, korsord och annat för underhållning på 6+17 timmars flygning.
Vi har lagt fram allt på sängen i gästrummet och tillsammans funderat på om det är vettigt att ta med allt detta. Kommer det gå ner i våra väskor? Jo, jag tror faktiskt det.
En lång lista på vad som måste göras i morgon ligger på köksbordet och väntar, men nu måste jag sova.
En hel dags tågfärd. Vi startade strax före åtta med att Friedrich körde oss till en lokalstation en bit utanför Hannover. Risk för bilköer gjorde det enklare för både honom och oss att välja tåg. Vi kom i god tid till Hannover station och hann se oss om i en prylaffär som barnen gillade. Tåget från Hannover tog oss till Mannheim där vi landade vid lunchtid. Efter påfyllning av Vietnamesik mat hittade vi tåget som skulle ta oss vidare mot Paris. Det var ett trångt tåg och då vi kom in i vår vagn såg det ut som att våra platser var upptagna. Det var de dock inte så efter lite krånglande kunde vi sätta oss till rätta med våra stora väskor på bordet mellan oss.
På stationen i Mannheim, i väntan på tåg mot Paris
I Paris hade vi inte så lång tid på oss att byta station, Gare de l’est till Gare Montparnasse, men vi fick snabbt biljetter och metron strulade inte alls så vi var på plats i god tid. Vi hann t.o.m. en glass!
Efter ungefär tre timmar var vi framme Saint Malo och hittade snabbt en taxi som tog oss hem till huset där vi skulle bo den närmsta veckan.
Nr 3 Rue des 6 frères Ruellan
Vi började vår vecka med en pizza vid stranden i solnedgången.
Veckans äventyr
De tre första dagarna njöt vi av sol och bad och den enormt fina stranden i stan. Vi lånade body boards och surfade på vågorna, letade snäckor och läste böcker.
Vi gjorde naturligtvis också ett besök på stormarknaden och köpte på oss en massa god fransk mat.
När vi var lite mätta på salta bad och barnen hade fått skavsår på magen av surfandet gav vi oss iväg på utflykt. Första utflykten gick med bil till Mont Saint Michel. Vi var inte helt ensamma om att åka dit, men det var en fin utflykt och barnen tyckte det var lite spännande. Huvudgatan ser ju ut som den kommer från en Harry Potter-film.
Dagen därpå tog vi båten från Saint Malo till Dinard, en fantastiskt vacker liten stad med många spektakulära hus.
Nästa utflykt gick också med bil. Vi följde kusten österut för att komma till Cancale, där de har en go-kartbana där Nanna skulle få utnyttja sin födelsedagspresent.
Efter go-karten körde vi västerut för att se Point de Fréhel och Fort de Latte. Fantastiskt vackra platser!
Efter dessa utflyktsdagar var vi sugna på havet igen och det blev en dag på stranden med bad, läsning, pick-nicklunch och solvarma ben.
Eftersom väderleksrapporten lovade lite regn dagen därpå bestämde vi oss för att åka till Dinan, en stad en bit in k landet längs med floden Rance, där den medeltida stadskärnan finns kvar i stor utsträckning. En fantastiskt mysig stad med många små specialbutiker och fina gamla hus. Vi hittade en konstnär som ritade ett porträtt av Nanna, så nu har vi både henne och Uno avritade.
Sista heldagen i Saint Malo gick vi längs med stranden in mot den muromgärdade gamla staden. Det är ganska rejäl promenad, men med snäckletande gick det riktigt bra att gå hela vägen.
Imorgon lämnar vi denna stad och beger oss mot Paris där vi stannar ett dygn. Förmodligen kommer vi tillbaka hit en dag. Här är verkligen fint!
